In Memoriam

                                  STEFAN  WIGELIUS
                                  Farsta, 52 år. 
                                 

                       
                                  29.11.1955 - 14.1.2008

                           

 

       Vila i frid, Stefan, Du, som alltid önskade fred på jorden.
Stefans mamma hade kommit som krigsbarn hit till Sverige, skickats en gång tillbaka av första familjen
som lilla jojo, och sen skickats hit igen. Hon levde hela sitt liv här i Sverige.Hennes son Jan Stefan
Richard blev riktig  vän till Finland. Kimi Räikkönen och alla andra hjältar hade fått sin hejdare.
Stefan var djupt troende, älskade Gud, sin Kung Carl Gustaf XVI och Silvia,Cornelis Vreeswijk,Ulf Lundell,
Henrik Schyffert och hela hans gäng, Bodil Malmsten, Tone Bekkestad och många, många andra.I den här ordningen.
Till utlandet brukade han skicka kort om de kungliga med text: Titta, vad vi har, men Ni INTE har...
60-tals musik hade inte blivit för gammal, i den världen stannade Stefan gärna lite till så, att också
grannarna fick ofta lyssna på det.Hans favoritstory var hur han blev larmad som disponenet till platsen
när Ulf Lundell satt på hissgolvetoch körde  hissen upp och ner, upp och ner med sin gitarr- och
whiskyflaska. Efter två flaskor representerare Ulf hövligt sig själv som Ulf Flumdell.
Stefan var oerhört skapande och glad, alltid glimt i ögat,charmig och intellekt, mycket mycket över
Mensa-gränsen. Hans pappa hade varit Europa-chef i en stor svensk firma. Stefans  karriär på jobbet var
lite av  berg - och dalbana från grafiker vid Konstfack till disponent och vidare till  datalärare i olika
it-skolor i Stockholm. Som ung var Stefan flitig och duktig seglare. Stefan skrev också kåserier i stil a´la Torsten Ehrenmark, dock ej publicerade.
Stefan promenerade gärna på Kungens mark,på Djurgården. Där brukade han ofta träffa hunden Hu´go...
På scenen stod kanske älskarinnor, men bakom ridån gav vi till varandra det oerhört värdefulla
familjelivet under nio år. Stefan orkade alltid kritisera min svenska. Det är det man behöver om man
är indvandrare.Han fick som 49-årig diagnosen hjärtsvikt. Han blev undersökt, men han fick höra,att
om han vore tio år äldre hade man inte gjort nånting. Man kan inte förstå, att samhällets attityd är
så hård.  Recepten blev förnyade, men ingen annan uppföljning blev det. Stora frågor, små svar.
Eller tomma svar.Så Stefan blev 52 år. Hans vänner har tappat något oersättligt. Och kanske hela Sverige.
Varje finne hittade sin vän i Stefan. Kvar är frågan vem sköter ny relationerna till öst ? Där uppe
på toppen det vet vi, men här i gräset ?
Finland har tappat sin vän.

 
     

                                                
                                                          Eeva-Maija Harju-Virta
                                                          Stockholm
                                                          Nära vän till Stefan.